Kategoriarkiv Flygplanets historia

Blixtljus för flygplatsfordon

De flesta känner nog till olika typer av varningsljus som till exempel blixtljus som kan användas både på skyltar och fordon för ökad uppmärksamhet där det är viktigt att omgivande trafik och trafikanter håller uppsikt och sänker farten. Det kan till exempel gälla arbete på väg eller pågående bärgning. Här kan du läsa mer om blixtljus för olika typer av flygplansfordon som vistas inne på flygplansområdet för att utföra olika arbetsuppgifter. Här är det extra viktigt att fordonen syns med tanke på såväl inflygning som start och landning.

Tankning av flygplan

Det är ingen nyhet att flygplan tankas, men det är inte många som vet hur det faktiskt går till. Själva tankbilen är större än en vanlig lastbil med tanke på att den fraktar stora mängder flygplansbränsle. Det som utmärker den är att den är både bredare och lägre för att den ska kunna komma åt flygplanets bränsletank under vingen och fylla den snabbt och smidigt på bara några minuter. Eftersom det är en hel del trafik inne på själva området är tankbilen försedd med en typ av blixtljus som kallas rotorljus. Rotorljusen roterar och ljuset blinkar effektivt, antingen på ljusramper eller utplacerade med jämna mellanrum på sidan av förarhytten och längs lastutrymmet. Själva tankningen kan ske vid dockningsstationen där flygplanet släpper av och på passagerare, men tankbilen kan också köra ut på start- och landningsbanor samt till hangarer för att tanka flygplanen. Det är med andra ord mycket viktigt att lastbilen syns ordentligt för att undvika olyckor med flygplan eller andra flygplatsfordon.

Flygplanstraktor och bagagevagnar

Den vanligaste synen på flygplatsen är den lilla flygplanstraktorn som drar bagagevagnar. Även denna är försedd med blixtljus för pågående arbete. Bagagevagnen kan justeras för både lastning och lossning där en saxmekanism gör att bandet kan anpassas för flygplanens bagageutrymmen som kan befinna sig i varierande höjd och storlek beroende på flygplanstypen. Dessa fordon är vanligt förekommande och ses ofta av väntande passagerare.

Bogseringsfordon och brandbilar

Det finns en rad olika typer av bogseringsfordon som har till uppgift att assistera flygplan vid behov. Dessa är också försedda med roterande blixtljus. Även brandbilar arbetar inne på flygplatsområdet med olika arbetsuppgifter och det är viktigt att de syns ordentligt. Brandbilarna används vid olika typer av flygolyckor som kan ske inne på själva flygplatsområdet eller i nära avslutning till det.

Cateringslastbilar

Ett annat fordon som passagerare ofta kan se på en flygplats är cateringslastbilarna som går varma mellan olika flygplan för att fylla på med mat och dryck inför nästa flygning. Liksom övriga arbetsfordon som befinner sig innanför flygplatsens avgränsade område måste cateringslastbilarna också vara försedda med blixtljus. Rotorljus och ljusramper är vanligast för att visa att här kommer ett fordon i arbete.

En flygplats är ett hårt trafikerat område där många olika typer av fordon och flygplan vistas samtidigt. Det finns en mängd flygplatstraktorer, bogseringsbilar, tanklastbilar och cateringslastbilar i arbete parallellt, samtidigt som flygplan startar och landar på olika banor runt om flygplatsen. För allas säkerhet används blixtljus, rotorljus och olika typer av varningsljus. Även privatpersoner och företag kan använda sig av denna typ av varningsbelysning. Läs mer på worksystem.se.

Flygplanets historia

Mänskligheten har sedan urminnes tider haft en önskan att kunna flyga. Det finns ritningar från 800-talet som föreställer flygfarkoster för människor. Spanska muslimer som levde i Andalusien var först med denna typ av ritningar. Otto Lilienthal (Berlin) var först med att år 1891 utföra den första kontrollerade flygningen med ett glidflygplan. Den första flygningen med ett motordrivet flygplan utfördes av Bröderna Wright 1903 i USA. Tekniken som användes av bröderna hade provats tidigare av andra men eftersom bröderna Wright gjorde tester i en egentillverkad vindtunnel blev flygningen en succé.

Ett flygplan är en farkost med en vingkonstruktion och som är tyngre än själva luften. Föraren av denna farkost kallas pilot och vanligtvis startar samt landar ett flygplan på en av människan byggd flygplats.

Förutom de första flygförsöken och ritningarna från Ibn Firnas år 875 i Spanien skissade även Leonardo da Vinci (1452 till 1519) på flygplansliknande konstruktioner samt även en fallskärm. Eftersom det inte existerade någon motor för att få en flygmaskinen i luften stannande idén på papper.

Montgolfièrer började under 1700-talet de första experimenten med vätgasballonger och varmluftballonger. Det var inte förrän under 1900-talets början som de riktiga luftskeppen, drivna med kolvmotorer, började utvecklas. Dessa vackra och spektakulära luftskepp utvecklades snabbt ända fram till Hindenburg olyckan 1937 i New York som satte stopp för framtida luftskepp. Mot slutet av 1800-talet utfördes många experiment med flygning och Otto Lilienthal från Tyskland var antagligen den första att flyga ett friflygande glidflygplan. Otto omkom 1896 innan han kunde verifiera sina teorier om att kunna flyga med en propeller driven av en kolvmotor.

Bröderna Wright från USA hade stort intresse i Lilienthals planer och experimenterade med olika modeller. De installerade en förbränningsmotor i ett plan (biplan) och 1903 lyckades de göra en första flygning. Denna lyckade flygning var början till flygplanets snabba utveckling samt kolvmotorns utveckling. Medan bröderna höll sina flygförsök hemliga försökte många andra att skapa ett flygplan. Till exempel Alberto Santos-Dumont (från brasilien) lyckades 1906 med ett sextio meter långt luftsprång i Frankrike. Efter detta lyckades han med en första flygning som varade 21 sekunder som senare överträffades av Henri Farman 1907.

Flygning blev ett hett ämne och en tidning i England erbjöd 1000 pund till den första som kunde flyga över Engelska kanalen. Louis Blériot från Frankrike vann tävlingen och flög över kanalen 1909. Sverige var inte senfärdig och byggde sitt första plan mellan 1909 och 1910. Flygindustrin började nu utvecklas i snabbare takt och det första reguljärflyget invigdes 1919 för att flyga mellan London och Paris. Det allra första flygplanet med fyra motorer, Junkers G 38, byggdes 1929 och hade kapacitet att ta 19 passagerare samt kunde flyga på en höjd av 3100 meter. Under världskrigen fortsatte man utveckla flygplan med allt snabbare hastighet och andra världskrigets Messerschmitt Me 163 (raketplan) klarade hastigheter på runt 960 kilometer i timmen.

Flygplanets utveckling

Flygplanets utveckling har gått svindlande fort senaste hundra åren ända sedan Otto Lilienthal 1891 gjorde en lyckad flygning med ett glidplan (efter studier av fåglars flygteknik). Trafikflyget etablerades världen över efter första samt andra världskriget och svenska charterflyg började flyga turister redan 1954. Man flög först till Tyskland, Hamburg, och sedan till Mallorca, Spanien. Sjuttio tusen svenskar flög 1960 på charterresor till utlandet. År 2009 flög mer än sju miljoner svenskar på semesterresor utomlands.

Flygplansolyckor får stora rubriker i media men olycksrisken är oerhört liten. Att omkomma från att flyga med ett vanligt reguljärt passagerarplan är endast en på elva miljoner. Idag färdas nästan fem miljarder människor världen över med flygplan varje år. Människans dröm om att kunna flyga har existerat under hundratals eller kanske tusentals år men jordens dragningskraft har alltid varit i vägen. För att kunna ta sig upp i molnen måste dragningskraften övervinnas. Bröderna Jacques och Joseph Montgolfiers varmluftballong under 1700-talet var svåra att styra och fick ingen egentlig praktisk användning. Detta var något som svensken S. A. Andrée erfor när han försökte nå Nordpolen med en ballong eftersom bland annat styrlinorna inte fungerade som de skulle och resan resulterade i katastrof.

Ferdinand von Zeppelin (en tysk greve) var först med att konstruera en ballong som var styrbar under senare delen av 1800-talet. Luftskeppet, även kallad zeppelinaren, var utrustad med roder, en lätt förbränningsmotor plus propellrar för att styra den framåt. Luftskeppet användes för bombfällning och spaning under första världskriget och transporterade passagerare över Atlanten under mellankrigstiden.

Sveriges första flygning utfördes redan 1909 av Georges Legagneux (från Frankrike) i Stockholm. Det var inte förrän nästföljande år som den första svensken Carl Cederström flög och 1920 tog Elsa Andersson (som första kvinna i Sverige) flygcertifikat. Det första planet som byggdes för passagerartrafik var Junkers F 13 med en komfortabel kabin för sina passagerare.

Mellankrigstiden gav flygplan bättre lyftförmåga och prestanda. De första flygplanen (1933) som strömlinjeformades var amerikanska Douglas DC 3 samt Boeing 247. Den första ensamflygningen över Atlanten utfördes 1927 av den berömda svensk-amerikanska piloten Charles Lindbergh.

Under andra världskriget utvecklades ny flygteknologi med navigationsutrustning, tunga bomb- och transportflygplan samt radar med mera. Under efterkrigstiden utvecklades flygplan för långdistans flygning med jetmotorer. Amerikanska Boeing 707 samt franska Caravelle blev genombrottet för civila jetflygplanet och Boeing presenterade sin första jumbojet under 1970-talet. Jetdrivna flygplan blev nu ett medel för att transportera passagerare till låga priser över hela världen

Concorde

Under 1950-talet tillverkades de allra första militära överljudsplanen och idén att skapa ett (civilt) passagerarplan med kapacitet till överljudshastighet föddes. Frankrike och Storbritannien drog 1962 igång ett prestigeprojekt för utvecklandet av ett överljudsplan. Man skapade en stor samarbetsorganisation mellan franska Snecma och Aérospatiale (dagens Airbus) samt brittiska British Aircraft Corporation, BAC (dagens BAE Systems) och Rolls-Royce. Första jungfruflygningen med planet Concorde gjordes 1969.

Det tog många år innan Concorde kunde börja flyga i reguljär trafik medan kostnaderna för utvecklingen av planet skenade iväg. Uttrycket ”The Concorde Fallacy” skapades och ägarna fortsatte att investera pengar i Concorde eftersom de inte ville förlora redan satsade pengar. Eftersom projektet redan förlorat sin ekonomiska hållbarhet ledde de fortsatta investeringarna till ökade förluster.

1976 hade Concorde sin första premiärflygning i reguljär trafik. Det var endast några månader efter det att Tupolev Tu-144, den sovjetiska motsvarigheten till Concorde, hade sin första flygning. Succén uteblev tyvärr och bara tjugo Concorde plan byggdes för Air France och British Airways, båda var tillverkarländernas statlig flygbolag. En bidragande orsak till detta var att Boeings jumbojetar från USA kunde ta fler passagerare plus använde mindre bränsle. En annan orsak var oljekrisen 1973 som fördyrade flygbränslet. Detta ökade gapet i kostnaden för att flyga med Concorde gentemot de nya stora moderna flygplanen.

Air France och British Airways fokuserade på exklusiva resor och passagerare som kunde betala de höga biljett priserna för att flyga Concorde som exempelvis förmögna och höga chefer. Detta skapade givetvis en begränsad marknad. Man kunde flyga till USA på endast tre timmar med Concords nya lyx ikon som var snabbare än ljudets hastighet. Det var något trångt ombord men passagerarna serverades exklusiv mat och dyra viner. Concord hade endast första klass och var från början ett plan för rika passagerare. Den sista kommersiella flygningen med Concorde gjordes i oktober 2003.

Kommersiella flygplan

Idag har de allra flesta rest någonstans, nationellt eller internationellt med kommersiella flygplan. De första kommersiella flygningarna där passagerare betalade för sin resa skedde så tidigt som 1916. Resan genomfördes av det nya flygbolaget AT&T (Aircraft Transport and Travel) som var världens första flygbolag för resa med flygplan. Världens allra första flygbolag var tyska DELAG (1909) men det var för resor med luftskepp.

Flygnätet utvecklades mycket långsamt eftersom det var både riskabelt och dyrt att flyga. Det var inte förrän när staten började ge stora bidrag som flygtrafiken började byggas ut. Efter andra världskriget omvandlades ett stort antal militära flygplan till kommersiella passagerarplan vilket ledde till flygtrafikens uppsving. En annan bidragande anledning var jetmotorerna vilket gjorde resor med flyg säkrare samt snabbare, framförallt för längre distanser. Flygplan kunde nu flyga längre utan att behöva mellanlanda vilket gjorde världen mer tillgänglig för nyfikna resenärer. I och med att efterfrågan ökade på kommersiella resor med flyg kunde flygbolagen börja sänka priserna. Med lägre priser på flygresor blev dessa även möjliga för människor från samtliga samhällsklasser. Sverige och våra nordiska grannländer bildade ett gemensamt flygbolag redan 1946, Scandinavian Airlines System eller SAS. Man sammanslog tre små flygbolag varav ett var från Sverige, ett var danskt och det tredje var norskt.

Helikoptern – viktig i vårt moderna samhälle

Helikoptern flyger med en (eller flera) motordrivna horisontella rotorer som ger helikoptern en unik flygegenskap, hovring. Det innebär att helikoptern kan vara stilla i luften och det är detta som utgör den största skillnaden mellan en helikopter och ett flygplan. Det är också förmågan till hovring som gör helikoptern användbar och oumbärlig inom många viktiga områden i samhället.

Den vanligaste användningen av civila helikoptrar är ambulanshelikoptern som snabbt kan komma på plats för att transportera svårt sjuka eller skadade personer till sjukhus. Räddningshelikoptern används framförallt i fjällen eller till sjöss för undsättning av personer i nöd. Ibland används helikoptrar för att transportera kraftledningsstolpar i terräng som är svårframkomlig. Vid skogsbränder används idag transporthelikoptrar för att hjälpa till med släckningsarbetet. I och med att helikoptern är relativt dyr i drift används den endast när det är absolut nödvändigt. Även polisen har ett antal helikoptrar men de använder även polisflyg för exempelvis spaning efter försvunna personer.

Helikoptern är en viktig luftfarkost för Försvarsmakten och även om flera tillverkats samt utvecklats i Sverige köps även helikoptrar in från utlandet. Ett bra exempel är Helikopter 16, mer känd som Blackhawk-helikoptern, som tillverkas av Sikorsky i USA.